Spöken till Halloween? Det fick bli Hattifnattar istället. Jag tycker att de är rätt mysiga  

"Hattifnattarna är vandrande varelser som ljudlöst rör sig i stora grupper. De är inte intresserade av något annat än av att vandra mot himlens rand – och när de är framme fortsätter de färden.

De vita, ansiktslösa hattifnattarna kan varken tala eller höra. De behöver inte heller äta eller sova. När hattifnattarna samlas i en stor grupp står de tätt tryckta till varandra och darrar.

Hattifnattarna ser ut som smala svampar. Deras stora flackande ögon ändrar färg efter omgivningen. När det åskar blir hattifnattarna sprakande elektriska och då är det bäst att undvika dem. Då kan man ana deras närvaro som elektricitet i luften. Annars är de ofarliga.

Till midsommaren samlas hattifnattarna till årsmöte på sin egen ö, och beger sig sedan därifrån åter ut på sin ändlösa vandring. "

(Citat från hemsidan moomin.com/sv/figurer/hattifnattarna)

Jag har ställt de på foten av ett fat och i fatet har jag en ljuslykta med virkat "fodral" 

De ser ut att trivas rätt bra där under   

De har blivit mina nya favoriter så jag kunde inte motstå att virka några för att ställa ute på bron   . De är virkade i ett grovt ullgarn för att få de större i storleken.

Det är nästan så att de ser lite mer otäck ut. Kan det vara för att jag har sytt deras ögon - blandat garnet med reflextråd   - så jag hoppas att de lyser lite i mörkret. Reflextråden har även fått vara med i "armarna". Lite busigt blev det.

De små är ca 12 cm höga och virkade i bomullsgarn 8/4, virknål 2,5. De stora är ca 24 cm höga och virkade i Sandnes Fritidsgarn, virknål 5. Vad roligt att se vilken skillnad i storlek det blir bara genom att ändra garngrovleken.
Dessutom var det skillnad att virka dem. Det gick mycket fortare att virka de stora. 

Mönstret är hämtat från Ravelry men finns också direkt på Tako-Sans hemsida

Väderobservation i Lycksele:   Den snö som föll tidigare i veckan och gav en förhoppning om vit vinter har nu regnat bort... Idag har vi haft 9 plusgrader.....och grått grått - en riktig innedag.

Då var det tur att vi fick besök som lättade upp dagen